Svaret i korthet
Persontester har inte spelat ut sin roll, men forskningen har sänkt förväntningarna. Den mest citerade omräkningen, Sackett och kollegor 2022, visar att strukturerade intervjuer förutsäger arbetsprestation bäst, medan test av kognitiv förmåga och personlighet ger mindre än man tidigare trott.
I Sverige finns ingen lag som reglerar personlighetstester särskilt, så arbetsgivaren väljer själv men måste följa dataskyddsförordningen och diskrimineringslagen. AI-verktyg för urval klassas som högrisk i EU:s AI-förordning, med skärpta krav från december 2027.
Vilka tester används i rekrytering?
Arbetspsykologiska tester delas vanligen in i några huvudtyper. Kraven i Addas ramavtal för offentlig sektor ger en bra bild av vad som räknas som standard, eftersom kommuner och regioner köper tester genom det.
| Testtyp | Vad det mäter | Längd enligt Adda | Exempel på test |
|---|---|---|---|
| Personlighetstest | Femfaktormodellen: samvetsgrannhet, extraversion, vänlighet, emotionell stabilitet och öppenhet | Högst 40 min | Assessio MAP, SHL OPQ32, Alva Labs |
| Kognitiv förmåga | Generell förmåga att lösa problem, ofta logiska, verbala, numeriska eller spatiala uppgifter | Högst 40 min | Assessio Matrigma, Alva Labs logiktest |
| Screening | Kombination av personlighet och kognition för tidig sortering | Högst 20 min | Varierar per leverantör |
| Färdighets- och kunskapstest | Språk, sakkunskap eller praktiska färdigheter | Ingen gräns angiven | Arbetsprov, case, språktest |
Matrigma från Assessio tar enligt leverantörens hjälpcenter 12 minuter och använder bildmatriser utan text, så att resultatet inte påverkas av språket. SHL anger cirka 25 minuter för OPQ32 och Alva Labs omkring 30 minuter för sitt personlighetstest, som mäter 15 egenskaper inom de fem faktorerna.
Vad forskningen säger om testernas träffsäkerhet
I 25 år var en metaanalys av Schmidt och Hunter från 1998 den självklara referensen. Den visade att test av kognitiv förmåga var bland de bästa sätten att förutsäga arbetsprestation, med en validitet på 0,51. Siffran användes för att motivera tester i rekryteringar världen över.
År 2022 publicerade Paul Sackett och tre kollegor en omräkning i Journal of Applied Psychology. De visade att de tidigare analyserna hade överkorrigerat för att de anställda redan var utvalda, vilket blåste upp siffrorna. Efter rättelsen föll nästan alla metoder och ordningen mellan dem ändrades.
Validitet enligt Sackett m.fl. 2022, korrelation med arbetsprestation
Källa: Sackett, Zhang, Berry och Lievens, Journal of Applied Psychology 107(11), 2022, tabell 3. Korrigerad korrelation, där 1 betyder perfekt förutsägelse och 0 ingen alls.
| Metod | Schmidt och Hunter 1998 | Sackett m.fl. 2022 |
|---|---|---|
| Kognitiv förmåga | 0,51 | 0,31 |
| Strukturerad intervju | 0,51 | 0,42 |
| Arbetsprov | 0,54 | 0,33 |
| Kunskapstest | 0,48 | 0,40 |
| Samvetsgrannhet | 0,31 | 0,19 |
| Ostrukturerad intervju | 0,38 | 0,19 |
| Referenser | 0,26 | Inte omräknad |
| Arbetslivserfarenhet | 0,18 | 0,07 |
Slutsatsen är inte att tester är värdelösa. En korrelation på 0,31 är fortfarande ett tydligt samband. Flera metoder tillsammans ger bättre träffsäkerhet än en ensam. Omräkningen har kritiserats av andra forskare. Sackett och kollegor har svarat på kritiken i samma tidskrift 2023, men huvudresultatet står sig.
En svensk studie pekar åt samma håll. Arbetsförmedlingen följde upp åtta rekryteringar av arbetsförmedlare 2022 med 212 anställda och lät cheferna bedöma prestationen efter sex månader. Den strukturerade intervjun hade ett samband på 0,57 med arbetsprestationen, medan testerna låg på 0,27, enligt Psykologtidningen. Meritbedömningen av ansökningarna gav inget säkert samband alls.
Personlighetstester och deras svagheter
Den största invändningen mot personlighetstester i rekrytering är att de bygger på självskattning. En metaanalys av 33 studier visade att sökande beskriver sig som mer samvetsgranna och mer stabila än personer som svarar utan att söka jobb, enligt Birkeland och kollegor 2006. Skillnaden var störst just för de egenskaper som arbetsgivare värderar högst.
Alla personlighetstester är inte heller byggda för urval. Myers-Briggs Foundation skriver själva att MBTI inte är avsett för anställningsbeslut och att det inte mäter förmåga. Typindelningar som MBTI, DISC och Enneagram sorterar människor i fack, medan femfaktormodellen mäter grader längs fem skalor. Det är femfaktormodellen som Adda kräver i den offentliga upphandlingen.
Även myndigheter har gjort fel. Vinnova betalade 400 000 kronor för kurser och analyser i Enneagram, en metod som forskare kritiserar och som myndigheten inte längre använder, enligt TV4 i maj 2025.
Certifierade tester och rekryterare
I Sverige granskades tester tidigare av Stiftelsen för tillämpad psykologi. Sedan 2015 sköter DNV certifieringen. Två oberoende experter granskar testet enligt EFPA:s modell för testutvärdering. Certifikatet anger om testet är godkänt för urval, för utveckling eller för båda.
- Fråga leverantören om testet har giltigt certifikat för urval enligt EFPA:s modell.
- Kontrollera att testet är normerat mot en relevant svensk grupp och inte bara en internationell.
- Välj test som mäter något som har betydelse i just den aktuella tjänsten.
- Låt en utbildad testanvändare tolka resultatet. Leverantörerna i Addas avtal måste utbilda och certifiera användare på svenska.
- Ge kandidaten återkoppling. Det är ett krav i Addas avtal.
DNV certifierar även rekryterare enligt ISO 10667, standarden för bedömning av människor i arbetslivet. Den första delen ställer krav på beställaren och den andra på den som utför bedömningen. Fråga ett rekryteringsföretag om de är certifierade. Läs mer om valet av leverantör i rekryteringskonsulter.
Vad lagen säger om tester i rekrytering
Sverige har ingen särskild lag om personlighetstester. Redan 1998 svarade regeringen i riksdagen att arbetsgivaren själv bestämmer om och vilka tester som används, enligt riksdagens svar. Ett lagförslag om integritet i arbetslivet från 2002 genomfördes aldrig. Saco krävde i februari 2026 att en ny utredning tillsätts, enligt Sacos ståndpunkter.
Två lagar gäller ändå fullt ut. Dataskyddsförordningen gäller eftersom testresultat är personuppgifter. Diskrimineringslagen gäller för alla steg i en rekrytering.
| Regel | Vad den innebär för tester |
|---|---|
| Diskrimineringslagen 2 kap. 1 § | Förbudet gäller den som söker arbete. Ett test får inte missgynna någon på grund av kön, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, ålder eller annan diskrimineringsgrund. |
| Diskrimineringslagen 1 kap. 4 § | Indirekt diskriminering: ett test som verkar neutralt men särskilt missgynnar en grupp är otillåtet om det inte har ett berättigat syfte och medlen är lämpliga och nödvändiga. |
| Diskrimineringslagen 2 kap. 4 § | Den som inte fick jobbet eller intervjun har rätt att på begäran få skriftlig uppgift om den valda personens utbildning, erfarenhet och meriter. |
| Diskrimineringslagen 3 kap. 5 § | Arbetsgivarens aktiva åtgärder ska omfatta rekrytering och befordran. |
| Dataskyddsförordningen artikel 13 | Kandidaten ska få veta ändamålet med behandlingen och om automatiserat beslutsfattande förekommer. |
| Dataskyddsförordningen artikel 22 | Rätt att inte bli föremål för ett beslut som enbart grundas på automatiserad behandling och som påverkar i betydande grad, med undantag. |
Skäl 71 i dataskyddsförordningen nämner uttryckligen e-rekrytering utan personlig kontakt som exempel på automatiserade beslut. En rekryteringsprocess där ett system sållar bort sökande utan att en människa granskar resultatet kräver därför särskild försiktighet, se artikel 22.
AI i urvalet och EU:s AI-förordning
Allt fler rekryteringsverktyg använder AI för att sortera ansökningar, ranka kandidater eller analysera videointervjuer. EU:s AI-förordning (EU) 2024/1689 klassar AI-system för rekrytering och urval som högrisk i bilaga III punkt 4. Det gäller system som riktar platsannonser, analyserar och filtrerar ansökningar eller bedömer kandidater.
AI-förordningen och rekrytering
- Sedan den 2 februari 2025 är AI som drar slutsatser om människors känslor på arbetsplatsen förbjuden, utom av medicinska skäl eller säkerhetsskäl. Det träffar videointervjuer som tolkar ansiktsuttryck, se artikel 5.
- Kraven för högrisksystem enligt bilaga III skulle ha börjat gälla den 2 augusti 2026. Genom förordning (EU) 2026/1744 flyttades de till den 2 december 2027, enligt den ändrade artikel 113.
- Högriskkraven omfattar bland annat riskhantering, dokumentation, mänsklig tillsyn och krav på datakvalitet.
Så använder du tester rätt som arbetsgivare
- Börja med kravprofilen.Bestäm vilka förmågor tjänsten kräver innan du väljer test. Ett test som inte mäter något relevant tillför inget.
- Använd strukturerade intervjuer.Samma frågor till alla, förutbestämda bedömningsgrunder och fler än en bedömare. Det är den metod som håller bäst i forskningen.
- Lägg till test som komplement.Ett certifierat test av kognitiv förmåga eller personlighet ger ytterligare information, men aldrig ensamt beslutsunderlag.
- Väg ihop mekaniskt.Bestäm i förväg hur resultaten ska vägas. Magkänsla i slutskedet sänker träffsäkerheten enligt den svenska studien.
- Informera och ge återkoppling.Berätta vilka tester som används och varför. Ge kandidaterna återkoppling på sina resultat.
Vanliga frågor om persontester
Har persontester spelat ut sin roll?
Nej, men de har fått en mer begränsad roll. Ny forskning från 2022 visar att tester av kognitiv förmåga och personlighet förutsäger arbetsprestation sämre än man tidigare trott, medan strukturerade intervjuer håller bäst. Tester fungerar som en del av ett bredare underlag men inte som ensam grund för beslut.
Vilken urvalsmetod förutsäger arbetsprestation bäst?
I den omräkning som Sackett och kollegor publicerade 2022 hade strukturerad intervju högst validitet, 0,42. Kunskapstest låg på 0,40, arbetsprov på 0,33 och test av kognitiv förmåga på 0,31. Personlighetsdraget samvetsgrannhet låg på 0,19.
Får arbetsgivaren kräva att jag gör ett personlighetstest?
Det finns ingen svensk lag som förbjuder eller reglerar personlighetstester i rekrytering. Arbetsgivaren bestämmer själv om och vilka tester som används, men måste följa dataskyddsförordningen och diskrimineringslagen. Du kan avstå, men då kan du inte räkna med att gå vidare i processen.
Får jag se mitt testresultat?
Testresultat är personuppgifter och du har rätt att begära ut de uppgifter som behandlas om dig. I statens och kommunernas ramavtal för arbetspsykologiska tester ska kandidaten alltid få återkoppling på sina resultat.
Kan man öva inför ett personlighetstest?
Ett personlighetstest har inga rätta svar att öva in. Det som går att förbereda är lugn, tid och en ärlig bild av sig själv. Forskning visar att sökande ofta skattar sig mer fördelaktigt än andra. Moderna test är byggda för att upptäcka överdrivna svar.
Är MBTI och DISC bra urvalstester?
Myers-Briggs Foundation skriver själva att MBTI inte är utformat för att användas vid anställning och att det inte mäter förmåga. Offentliga upphandlingar av urvalstester kräver test som bygger på femfaktormodellen och är granskade enligt EFPA:s riktlinjer.
Får en AI välja bort mig i en rekrytering?
Enligt artikel 22 i dataskyddsförordningen har du rätt att inte bli föremål för ett beslut som enbart grundas på automatiserad behandling och som påverkar dig i betydande grad, med vissa undantag. EU:s AI-förordning klassar AI för rekrytering och urval som högrisk, med skärpta krav från den 2 december 2027.
Läs vidare på Konsultguiden
Källor
- Sackett, Zhang, Berry och Lievens: Revisiting meta-analytic estimates of validity in personnel selection, Journal of Applied Psychology 107(11), 2040-2068: 2022
- Schmidt och Hunter: The validity and utility of selection methods in personnel psychology, Psychological Bulletin 124(2), 262-274: 1998
- Psykologtidningen: Magkänsla medför risker i rekrytering: 23 april 2024
- Birkeland m.fl.: A meta-analytic investigation of job applicant faking on personality measures: 2006
- Adda: Krav på tjänsten, delområde 1 Arbetspsykologiska tester 2024: version 3, april 2026
- DNV: Certifierad rekryterare, ISO 10667 och arbetspsykologiska tester
- ISO: ISO 10667-1:2020 Assessment service delivery
- Riksdagen: Diskrimineringslag (2008:567): 1 kap. 4 §, 2 kap. 1, 2 och 4 §§, 3 kap. 5 §
- EUR-Lex: Dataskyddsförordningen (EU) 2016/679: artikel 13 och 22, skäl 71
- Europeiska kommissionen, AI Act Service Desk: Annex III
- Europeiska kommissionen, AI Act Service Desk: Article 113: konsoliderad efter förordning (EU) 2026/1744
- Europeiska kommissionen, AI Act Service Desk: Article 5
- Myers-Briggs Foundation: Ethical use of the MBTI
- Riksdagen: Skriftlig fråga 1997/98:309 Anställningstester
- Saco: Sacos ståndpunkter om integritet i arbetslivet: februari 2026
Uppgifterna kontrollerades 12 oktober 2026.

